Tennishistoria

Sveriges Tennismuseum finns vid torget i Båstad. Mitt i Båstads klassiska del, ”inpyrd” av tennishistoria. Härifrån har vi Båstads berömda tennisstadion inom synhåll.
Redan i entrén till museet möts vi av smakprov hämtade från olika epoker av svensk tennishistoria. Välkommen att göra en historisk tennisresa genom tiden – från 1880-talet och fram till våra dagar.

 

Tre rum symboliserar historian

Första rummet

Första rummet

I första rummet upplever vi tiden då tennis etablerade sig i Sverige. Sveriges kronprins, sedermera Gustav V, som vid ett studiebesök i England hade fängslats av den vita sporten var en av dem som kom att betyda åtskilligt för att tennis skulle bli stort i Sverige.
Ett rikt bildmaterial berättar om tennisens början i Båstad. På den första tennisbilden från Båstad ser vi två mixedpar som spelar tennis på en måttligt jämn gräsmatta.
I en särskild monter i detta rum möter vi också ett elegant par – elegant klädda i tenniskläder fån 1890. Det är ”första paret ut” i en unik samling av tenniskläder från skilda epoker i tennishistorien.

Hela denna samling har donerats till tennismuseet av Ola Hallengren, Stockholm.

Denna första avdelning av museet skildrar en tid då tennis ännu var mera sällskapsspel än idrott.
I denna avdelning möter vi också av många klassiska byggnader i Båstads tennishistoria: Strand, Skånegården, Pershög, Buena Vista, Malens Havsbad m.fl.

Andra rummet

Andra rummet

Här skildras en tid då tennis har etablerat sig som idrott. Här möter vi bl.a. 20- och 30-talens legendarer: Kalle Schröder, Sune Malmström, Sigrid Fick, Hilde Sperling m.fl.
Under inte mindre än 15 somrar – med början 1930 – deltog Gustaf V i tävlingarna i Båstad. Detta gav såväl sporten, som Båstad, en omfattande publicitet.

1948 upphöjdes tävlingarna i Båstad till ”Internationella Svenska Mästerskap” eller Swedish Open. I detta rum möter vi samtliga segrare i tävlingen sedan dess. Idel världsstjärnor. Eller vad sägs om namn som Ken Rosewall, Roy Emerson, Stan Smith, Manuel Santana, Nastase m.fl. utländska toppnamn. Och så förstås våra egna – Sven Davidsson, Lennart Bergelin, Ulf Schmidt, Jan Erik Lundqvist, Björn Borg, Mats Wilander, Joachim Nyström, Henrik Sundström m.fl.

I detta rum kan vi följa klädmodets fortsatta utveckling genom den Hallengrenska samlingen.
Vi kan också följa utvecklingen beträffande bollar, racket, banunderlag mm.

Tredje rummet

Tredje rummet

Här skildras tiden från 1940-talet och fram till våra dagar. I slutet av 1940-talet börjar Sverige ”sticka upp” som tennisnation. Namn som Torsten Johansson, Sven Davidsson och Lennart Bergelin dominerar.

Så kommer 1960-talet med den lysande epoken med Janne Lundqvist och Uffe Schmidt i centrum. Oförglömliga DC-matcher, – många av dem i Båstad. TV får sitt genombrott och de många dramatiska DC-matcherna i början av 1960-talet direktsänds i sin helhet!!
Tennis blir nu den stora innesporten i vårt land.

Tennisklubbarna får en anstormning av unga och gamla som vill spela tennis. Nya banor byggs över hela landet.
1972 debuterar Björn Borg i Davis Cup. F.ö. i en oförglömlig match i Båstad mot Nya Zeeland. Därmed har sagan Björn Borg inletts. Den omfattar bl.a. ofattbara fem raka segrar i Wimbledon!

När Björn drar sig tillbaka träder en ny yngling fram på världsarenan: Mats Wilander. Han slår som 17-åring igenom med dunder och brak i Franska Öppna 1982. Når sedan ofattbara framgångar. När sedan ytterligare en mästare träder fram – Stefan Edberg – talar en förvånad och begeistrad tennisvärld om ”Det svenska Tennisundret”.
”Undret” omfattade en rad lysande tennisspelare utöver de tre nämnda: Anders Järryd, ”Henke” Sundström, Joachim Nyström, Kjell Johansson och många fler.
Även inom damtennisen träffar man här i museet många kända profiler – från Sigrid Fick på 1920-talet till dagens stjärnor med Åsa Svensson i spetsen.
Sveriges DC-insatser skildras i en särskild avdelning i museet. Sveriges debut i DC-sammanhang skedde redan 1925. Då hette de svenska spelarna Marcus Wallenberg och Sune Malmström. De stora framgångarna skulle dock komma långt senare.

Tredje rummet

Även de svenska framgångarna i Wimbledon och övriga Grand Slamturneringar uppmärksammas i särskilda montrar.

I en avdelning kan vi studera de två tillfällen då det hettade till i Båstad:
Första gången var inför DC-matchen 1968 mellan Sverige och Rhodesia. De våldsamma kravallerna utanför tennisstadion gjorde att arrangörerna beslöt att inställa matchen. Den flyttades till en ort i Frankrike.

Det andra tillfället var DC-matchen mot Chile 1975 – två år efter militärjuntans kupp i Chile. Demonstrationerna mot Chile var ännu mera omfattande än demonstrationerna 1968. Nu var man dock bättre förberedd från samhällets sida. Matchen genomfördes – praktiskt taget utan publik – medan demonstranterna genomförde sin protestaktion på torget i Båstad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *